Blog för bloggandets skull

Jag tänkte att jag ska försöka med svenska igen, efter 10 år utomlands, är svenskan inte i toppform, inte för att den var bra innan jag drog utomlands heller.

Så om jag nu skriver några bloggar om saker som inte riktigt har så stor betydelse, det verkar ju som att folk tycker om att läsa om andras liv, även om det inte är ett intressant liv.

Som sagt så bliv jag varslad för inte så länge sedan, och eftersom man inte befinner sig i socialistiska Sverige längre så får man inte några pengar, eller jo, man får två veckors skattefri betalning, men dessa två veckor har de lagt ett tak på £350, vilket var en bråkdel av min normala veckolön. Och ingen A-kassa eller liknande finns det heller. Så då undrar ni kanske varför man vill jobba i London nu är pundet är så svagt?

Det undrar jag också, men nu hände det ju så att jag inte fick en enda dag ledigt. Det finns en massa jobb om man känner rätt personer, och nu verkar det som att jag känner rätt personer, men bara här i London.

Tror inte att jag skulle kunna rulla in till Stockholm igen och fixa ett jobb på en dag, för ett så välkänt företag som Universal Music, där jag får stå och prata med snygga pop stjärnor i hissen. Som Frankie från the Saturdays i förrgår. Inte för att konversationen var av den otroligt stimulerande sorten, men snygg var hon i alla fall.

Nu kanske jag ska sluta blogga och jobba för mina pengar också…

Publicerat av

Jim Lundblad

Mercenary web wizard, schooled in the dark arts of digitalness, stands on his head. Enjoys to Doodle, Code, Design, talk Sustainability and most new Endeavours

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *